Nålen på kompassen snurrar. Instrument och mätare flackar oklart.
Vi är mellan platser.
Aldrig helt borta, bara… under ytan.
Men så… Puls. Medvetande.
Sämre omständigheter gjorde att vi försattes i dvala. Bättre omständigheter gör att vi vaknar på nytt.
Med nya pigga ögon – som ett barns.
Det finns så mycket mer att utforska.
Och det är dags.
Aldrig förr har det varit så dags som nu.
Men vad var det egentligen som hände? Finns det en ursäkt, eller åtminstone en förklaring?
